Många patienter hör orden datortomografi, skiktröntgen och CT och frågar sig om det är samma eller olika undersökningar. Svaret är enkelt – det är exakt samma metod, och i den här artikeln reder vi ut begreppen och jämför med vanlig röntgen och magnetröntgen.

Stråldos vid datortomografi av buken: cirka 10 mSv ·
Undersökningstid för datortomografi: 20–30 minuter ·
Undersökningstid för magnetröntgen: 30–60 minuter ·
Risk för cancerrelaterad strålning: Mycket låg, men högre än vid magnetröntgen

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
3Tidlinjesignal
4Vad händer härnäst

Sex fakta om datortomografi – en snabb referens för dig som vill ha översikten.

Egenskap Värde
Vanligaste synonymer Skiktröntgen, CT, DT
Strålningskälla Röntgenrör
Bilddimension Tredimensionella snittbilder
Undersökningstid (typisk) 20–30 minuter
Kontrastmedel Oftast ja, jodbaserat
Risker Allergisk reaktion mot kontrastmedel, strålningsrisk

Vad är skillnaden mellan datortomografi och röntgen?

Vad är datortomografi?

  • Datortomografi – även kallat skiktröntgen – är en metod som med hjälp av röntgenstrålning skapar detaljerade tvärsnittsbilder av kroppen. Datorn bygger ihop snittbilderna till 3D-format (1177 – svensk vårdguide).

En läkare avgör alltid om en datortomografi behövs och hur den ska utföras (Strålsäkerhetsmyndigheten). Undersökningen tar normalt 20–30 minuter.

Vad är vanlig röntgen?

  • Vanlig röntgen ger en tvådimensionell projektionsbild – till exempel av en lunga eller en fotled. Stråldosen är mycket lägre än vid datortomografi (Strålsäkerhetsmyndigheten).

Skillnaden är ungefär som mellan en vanlig kamera och en 3D-skanner. Datortomografi kan visa organ, blodkärl och tumörer i flera lager, medan vanlig röntgen oftast bara visar benstruktur och stora förändringar.

Hur skiljer sig bilderna?

  • Datortomografi ger tredimensionella bilder som gör det möjligt att se detaljer i mjukdelar som lever, njurar och hjärna – men med sämre mjukdelskontrast än MR (Wikipedia – Datortomografi).

Därför används datortomografi oftast vid akuta situationer som misstänkt blödning i hjärnan, lungemboli eller trauma, medan vanlig röntgen räcker för skelettfrakturer och lunginflammationer.

Avvägningen

För patienten innebär valet mellan vanlig röntgen och datortomografi en avvägning mellan lägre stråldos och mer diagnostisk information. I akuta lägen väger informationsvärdet tyngre.

Vad är bäst, datortomografi eller magnetröntgen?

Fördelar med datortomografi

  • Snabb – undersökningen tar 20–30 minuter, vilket är avgörande vid akuta tillstånd.
  • Bättre för skelett, lungor och akuta blödningar (Cancerfonden – Datortomografi).

Fördelar med magnetröntgen

  • Ingen joniserande strålning – helt ofarlig vad gäller strålningsrisk.
  • Överlägsen för mjukdelar som hjärna, ryggmärg, leder och prostata (Wikipedia – Magnetresonanstomografi).
  • Långsammare (30–60 minuter) och kräver att patienten ligger still.

När väljer man vilken metod?

  • Vid misstanke om hjärntumör eller ryggmärgsproblem rekommenderas magnetröntgen först.
  • Vid akuta blödningar eller trauma väljs datortomografi (CT) för sin hastighet (1177 – svensk vårdguide).
  • Båda metoderna används i cancervården, men för lungtumörer är datortomografi bättre.

Det är sällan fråga om ”bäst” – snarare vilken metod som svarar mot den specifika kliniska frågan.

Är DT och CT röntgen samma sak?

Vad betyder DT?

  • DT är den svenska förkortningen för datortomografi. Det används i Sverige och är synonymt med skiktröntgen (Wikipedia – Datortomografi).

Vad betyder CT?

  • CT kommer från engelskans ”computed tomography” och är den internationella benämningen (Wikipedia – Datortomografi).

Varför olika namn?

  • Historiskt har svensk sjukvård föredragit ”datortomografi”, medan engelsktalande länder använder ”CT scan”. Båda betecknar exakt samma teknik.

Därför kan du lugnt gå till en DT-undersökning eller en CT-undersökning – det är identiskt.

När görs skiktröntgen?

Vid misstanke om cancer

  • Datortomografi används för att upptäcka tumörer i lungor, bukspottkörtel, njurar och lever (Cancerfonden).

Vid trauma och skador

  • Vid olyckor med misstänkta inre blödningar eller skelettskador är skiktröntgen förstahandsvalet på akuten (Strålsäkerhetsmyndigheten).

Vid lungemboli

Vid utredning av bukbesvär

  • Magsmärtor, gallstensanfall eller njursten utreds ofta med datortomografi av buken.

Kan man upptäcka tumörer med magnetröntgen?

Vilka tumörer syns bäst på MR?

  • Magnetröntgen är överlägset för tumörer i hjärna, ryggmärg, prostata och lever – mjukdelar där CT har sämre kontrast (Wikipedia – Magnetresonanstomografi).

Jämförelse med datortomografi

  • För lungtumörer är datortomografi bättre på grund av kortare undersökningstid och högre rumslig upplösning för lungvävnad (Cancerfonden).

Förberedelser

  • Inför en MR-undersökning krävs att patienten tar bort alla metallföremål. Klaustrofobi kan vara ett hinder, men lugnande medel kan ges (1177 – svensk vårdguide).

Båda metoderna används i cancervården, ofta som komplement – CT för lungor och skelett, MR för mjukdelar.

Kan man dö i en magnetröntgen?

Säkerhet med magnetröntgen

  • Magnetröntgen är mycket säker. Den använder starka magnetfält och radiovågor, inte joniserande strålning. Därför finns ingen risk för strålningsskador (Wikipedia – Magnetresonanstomografi).

Kontraindikationer

  • Personer med pacemaker, cochleaimplantat eller vissa metallimplantat får inte genomgå MR – magnetfältet kan påverka elektroniken eller värma upp metallen. Riskerna är kända och kontrollerade (1177 – svensk vårdguide).

Strålningsfritt

  • Eftersom MR inte använder strålning har patienten ingen strålning kvar i kroppen efteråt – samma sak gäller vid datortomografi: strålningen försvinner omedelbart (Cancerfonden).

I Sverige finns inga rapporter om dödsfall i samband med magnetröntgen. Allvarliga incidenter är extremt sällsynta och beror nästan alltid på att kontraindikationerna inte följts.

Vad du ska tänka på

Om du har pacemaker eller metallimplantat – berätta alltid för personalen innan en MR-undersökning. De kan då avgöra om undersökningen är säker för dig.

Fyra aspekter, en tydlig kontrast: datortomografi och magnetröntgen har olika styrkor för olika delar av kroppen.

Aspekt Datortomografi (CT/DT) Magnetröntgen (MR)
Strålning Joniserande, dos 2–20 mSv Ingen strålning
Undersökningstid 20–30 min 30–60 min
Bäst för Skelett, lungor, akut blödning Mjukdelar (hjärna, ryggmärg, leder)
Kontrastmedel Jodbaserat (ibland) Gadoliniumbaserat (ibland)
Tillgänglighet Allmänt tillgänglig, även akut Mer begränsad, kräver specialist

Fördelar med datortomografi

  • Snabb – idealisk för akuta tillstånd
  • Utmärkt för skelettskador och lungor
  • Hög tillgänglighet på de flesta sjukhus

Nackdelar med datortomografi

  • Strålningsdos – högre än konventionell röntgen
  • Sämre kontrast i mjukdelar än MR
  • Kontrastmedel kan ge allergiska reaktioner

Bekräftade fakta och oklarheter

Bekräftade fakta

  • Datortomografi och skiktröntgen är samma sak (Wikipedia – Datortomografi)
  • CT-scan är engelsk synonym för datortomografi (Wikipedia – Datortomografi)
  • Magnetröntgen är strålningsfritt (Wikipedia – Magnetresonanstomografi)
  • Datortomografi står för 50–80 % av den totala stråldosen från röntgen i Sverige (Strålsäkerhetsmyndigheten)

Vad som är oklart

  • Exakt stråldos varierar beroende på apparat och protokoll – schabloner kan inte ge exakta individuella doser (Akademisk avhandling, Göteborgs universitet)
  • Om MR helt kan ersätta CT vid akut blödning eller lungemboli är ännu inte fastställt i klinisk praxis

”Datortomografi, även kallat skiktröntgen, är en metod som med hjälp av röntgen skapar detaljerade bilder av organ och vävnader.”

– Cancerfonden (nationell cancerorganisation)

”Datortomografi kallas också för skiktröntgen.”

– 1177 Vårdguiden (svensk hälsoinformation)

För dig som patient handlar valet mellan datortomografi och magnetröntgen inte om rätt eller fel – det handlar om att använda rätt verktyg för rätt kliniska fråga. Datortomografi är snabb, strålningsbunden och utmärkt för skelett och akuta blödningar. Magnetröntgen är strålningsfri och oöverträffad för mjukdelar. I den svenska vården är båda oumbärliga, och ofta kompletterar de varandra. Din läkare avgör vilken metod som ger den information som behövs för din diagnos. För dig som patient betyder det att du kan känna dig trygg – oavsett vilken undersökning du kallas till.

Vanliga frågor

Vad är det för skillnad på vanlig röntgen och magnetröntgen?

Vanlig röntgen använder joniserande strålning och ger en 2D-bild. Magnetröntgen (MR) använder magnetfält och radiovågor, ingen strålning, och ger detaljerade 3D-bilder av mjukdelar.

Kan magnetröntgen av ryggen upptäcka cancer?

Ja, magnetröntgen är mycket bra för att upptäcka tumörer och metastaser i ryggraden och ryggmärgen. Det är ofta förstahandsvalet vid misstanke om ryggmärgstumör.

Måste man klä av sig vid magnetröntgen?

Ja, oftast måste du ta av dig kläder som innehåller metall (blixtlås, knappar) och byta till sjukhuskläder. Du kan dock oftast behålla underkläder om de är metallfria.

Hur länge dröjer svar på datortomografi?

Svarstiden varierar. Oftast får du svar inom 1–2 veckor, men vid akuta fall kan besked ges samma dag. Din läkare informerar dig om när du kan förvänta dig svar.

Kan man se nervskador på röntgen?

Vanlig röntgen och datortomografi har begränsad känslighet för nervskador. Magnetröntgen är bättre på att visualisera nerver och ryggmärg.

Vilka risker finns med datortomografi?

Den största risken är stråldosen, som är högre än vid vanlig röntgen. Det finns även risk för allergisk reaktion mot kontrastmedel. För gravida kan strålningen vara skadlig för fostret, därför görs DT ofta med försiktighet eller ersätts med MR.

Relaterad läsning